Följ här nedan arbetet på Citytunneln

Wilmer X spelar igen – på Citytunnelns invigning

Avslutningen på Citytunnelns invigning 4 december blir en riktig stjärnsmäll.
För första gången på drygt fem år kommer Wilmer X att spela.

– Vi tyckte det var ett utmärkt tillfälle att samla bandet och spela igen,
säger Nisse Hellberg i Wilmer X.

Läs mer: http://www.citytunneln.com/sv/Invigning/Nyheter-2/List-sida/Wilmer-X-spelar-igen--pa-Citytunnelns-invigning/

______________________
Vänliga hälsningar

Örjan Bergh
redaktör
Citytunneln

Finalisterna klara i Underground Music Challenge

MixUp, Emelie Tuomi och Malmöcity Rollerz har tagit sig till final i Citytunnelns

musiktävling Underground Music Challenge. Nu är det upp till publiken att rösta

fram vinnaren.

Läs mer: http://www.citytunneln.com/sv/Invigning/Nyheter-2/List-sida/Underground-Music-Challenge/

______________________
Vänliga hälsningar

Örjan Bergh
redaktör
Citytunneln

Nu har Citytunneln provkörts med tåg för första gången. Under en vecka har två nya Pågatåg kört sträckan Malmö C Nedre – station Triangeln – station Hyllie fram och tillbaka för att testa anläggningens alla tekniska system.

Station Triangeln nästa! Provkörningarna i Citytunneln genomfördes med två av Skånetrafikens nya Pågatåg. Se ett videoklipp från provkörningen

Testerna av den tekniska utrustningen och alla tekniska system i Citytunneln går som planerat. Testerna påbörjades i slutet av sommaren och inför invigningen och driftsättningen i december ska över 120 testpass ha avverkats.

Under vecka 39 genomfördes de första testerna med tåg i tunneln. Under provkörningen testades förstås järnvägstekniken, men huvudsyftet var att testa att övriga tekniska system och utrustning i anläggningen fungerar i samband med tågdrift. Tågtesterna omfattade också körning med maximal hastighet genom tunnlarna, cirka 160 km/h.

– Hittills är vi nöjda med testarbetet. De fel som upptäckts håller vi nu på att rätta till. Vi har bland annat råkat ut för en del felaktiga larm vid tågstopp och när tågets strömavtagare tas ned, säger Patrik Magnusson, projektledare för delprojekt järnväg.

Testkörningarna i Citytunneln genomfördes med två av Skånetrafikens nya Pågatåg, X61. Tågen heter för övrigt Östen Warnerbring och Birgit Nilsson. Under testveckan har tågen gjort drygt 400 passager genom tunneln på sträckan Malmö C Nedre – station Triangeln – station Hyllie och tillbaka.

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektet beräknas kosta 8,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde.

Citytunneln invigs den 4 december 2010.

Det är nu klart att H.M. Konung Carl XVI Gustaf kommer att förrätta den officiella invigningen av Citytunneln den 4 december.

Programmet för invigningen den 4 december håller på att planeras. Det kommer att bli en fest på Posthusplatsen vid Malmö C med musik, underhållning och en högtidlig invigning. En stor scen kommer att byggas upp på Posthusplatsen med plats för flera tusen åskådare.

I samband med invigningen kommer Kungen också att åka det första tåget genom Citytunneln samt titta på de nya stationerna, Hyllie, Triangeln och den nya underjordiska stationsdelen vid Malmö C.

Invigningen av Citytunneln startar redan 26 november med en upptaktsvecka med olika arrangemang. Veckan efter den officiella invigningen, mellan den 5 och 10 december, kommer det att vara möjligt för allmänheten att åka tåg genom tunneln mellan stationerna Malmö C, Triangeln och Hyllie.

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektet beräknas kosta 8,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde

Det var många som ville vara med och stänga Citytunnelns utställning. Under lördagen besökte närmare 400 gäster utställningen. Det var många stamgäster men också en och annan förstagångsbesökare.

Närmare 400 gäster minglade, fikade och tog en sista titt på Citytunnelutställningen.

Utställningen öppnades i november 2002 och sammanlagt har 125 000 besökt utställningen. Över 2000 grupper har guidats i utställningen och 750 bussturer har kört utmed Citytunnelns sträckning.

Utställningen kommer nu att rivas. De flesta modeller och föremål kommer att tas över av Malmö stad och Malmö museer.

Utställningen kommer att återuppstå i en liten annorlunda skepnad i samband med Citytunnelns invigning. Från november kommer det att finnas en mindre utomhusutställning på Stortorget i Malmö.

Citytunnelns sista filmrapport finns nu tillgänglig på hemsidan. Den omfattar tiden mellan oktober 2009 och sommaren 2010.

Klicka på bilden och se filmen

Fokus i projektet är nu på de avslutande och skarpa testerna av all utrustning och tekniska system i anläggningen som genomförs under hösten. Allt testas i samordnade aktiviteter och sammanlagt ska 60 tester genomföras i 120 pass.

Planeringen inför den festliga invigningen går nu också in i en intensiv fas. Under två vinterveckor ska alla skåningar ges möjlighet att på något sätt delta i invigningen. Den 4 december sker den officiella invigningen och den 12 december kör de första reguljära tågen genom Citytunneln.

Se mer webb-TV

Det är nu 100 dagar kvar till Citytunnelns invigning den 4 december. Invigningsfesten kommer bland annat att innehålla en storslagen show som regisseras av Anders Albien, mannen bakom flera svenska musikalsuccéer.

Den stora invigningsfesten den 4 december med musik och underhållning kommer att äga rum på Posthusplatsen. På samma yta där Malmöfestivalen idag har två konsertscener kommer en stor scen att byggas, en av de största utomhusscener som byggts i Malmö. Framför scenen kommer det att finnas plats för flera tusen åskådare.

Det är Anders Albien som kommer att regissera invigningsshowen som blir den stora höjdpunkten under invigningsdagen den 4 december. Anders Albien har regisserat och skrivit manus till en rad musikalsuccéer de senaste åren, bland annat We will rock you (svenskt manus), Hairspray på Chinateatern samt musikalen Moonshadow i London som bygger på Cat Stevens musik. Albien regisserar också musikalen Spamalot som sätts upp på Nöjesteatern i Malmö i höst.

Läs mer om Citytunnelns invigning.

I station Triangelns södra nedgång har under sommaren ett unikt golv lagts. Golvets mönster uppfattas på håll som dekorativt ornament men består i själva verket av olika skyltsymboler.

Golvet slipas så att mönstret tydligt framträder

Golvet består av betongplattor som gjutits i två steg. Botten har gjutits i speciella formar av silikon som skapat mönstret. I steg två har en massa med mörkt mineral fyllt ut håligheterna. När betongplattorna sedan lagts ut har golvet slipats så att mönstret tydligt kommit fram. I ett sista steg ska golvet ytbehandlas.

Golvets ornament består i själva verket av symboler, tecken och skyltar som upprepas i ett mönster.

Det ornamenterade golvet är en del av den konstnärliga utsmyckningen på stationen. Det är konstnären Gunilla Klingberg som står bakom utsmyckningen i station Triangelns nedgångar. Förutom det ornamenterade golvet finns i den södra nedgången gulorangefärgade lysrör i en cirkel, som en halo eller en sol, samt en grupp spegelklot. I den norra nedgången hänger blomformationer i rostfritt stål

Nu påbörjas snart utbyggnaden av Trelleborgsbanan. 2015 är det planerad trafikstart för Pågatåg till Trelleborg. I samband med utbyggnaden kommer Citytunnelns förbindelsespår i Lockarp att byggas ut till dubbelspår.

Vid Lockarp ansluter förbindelsespåret från Öresundsbanan till Ystadbanan samt till Kontinentalbanan söderut mot Trelleborg.

Utbyggnaden av Trelleborgsbanan finns med i regeringens långsiktiga plan. Tack vare att kommunerna Trelleborg, Vellinge samt Malmö stad och Region Skåne skrivit ett medfinansieringsavtal med Trafikverket kan projektet komma igång redan nu.

Nya Pågatågstationer ska byggas i Östra Grevie och Västra Ingelstad. I Trelleborg kommer stationen att byggas i det gamla stationsläget. För att öka säkerheten på banan byggs dessutom sex planskilda korsningar längs sträckan. Dessutom ska samtliga obevakade järnvägskorsningarna tas bort.

Samarbete med Citytunnelprojektet
För att möjliggöra Pågatågstrafik till Trelleborg krävs dubbelspår i Lockarp. Förbindelsespåret i Lockarp, som ingår i Citytunnelprojektet, byggs som ett enkelspår men är förberett för dubbelspår. För att effektivisera utbyggnaden till dubbelspår och för att minska antalet tågavstängningar kommer Trafikverkets spårbygge i Lockarp att genomföras i samband med Citytunnelns arbete i Lockarp. Det innebär att förbindelsespåret i Lockarp kommer att tas i bruk något senare än planerat, preliminärt 15 augusti 2011.

 – För ystadpendlarna innebär det att de får vänta något längre än planerat på att få ta del av alla de möjligheter som Citytunneln ger i form av kortare restider och bättre resmöjligheter, men i gengäld kan de arbeten som nu görs i förtid göras utan att störa våra resenärer, säger Stefan Rindestig, trafikutvecklare på Skånetrafiken.

Det är Trafikverket som genomför utbyggnaden av Trelleborgsbanan. Just nu pågår planering och projektering för att börja bygga dubbelspår vid Lockarp under våren och sommaren 2011. Under 2012 påbörjas övrig byggnation på Trelleborgsbanan såsom förlängning av mötesspår, ny mötesstation samt stationslägen i Östra Grevie och Västra Ingelstad. Trafikstart för Pågatåg på Trelleborgsbanan är planerad till 2015.

fem månader invigs Citytunneln och nu avslutas de sista byggarbetena på stationerna. Just nu pågår ett intensivt testarbete i projektet och till hösten inleds provdriften med tåg.

Det är entreprenören NCC som gjort stomkompletteringar och inredningsarbeten på Citytunnelns stationer. De har också samordnat övriga installationsentreprenader på stationerna, till exempel rulltrappor, hissar, el, ventilation och VS. Det som återstår är mindre justeringar, kompletteringar och städning.

– Stationsentreprenaden har genomförts på ett bra sätt och har präglats av ett mycket gott och närmast unikt samarbete. Arbetena på stationerna är klara i tid och inom budget, säger projektchef Örjan Larsson.
– Vi kan nu summera all byggverksamhet inom projektet och den senaste kostnadsberäkningen visar att Citytunneln kommer att kosta strax under 8,5 miljarder i 2001 års penningvärde. Det är till och med lite bättre än prognosen som gjordes i december förra året. Projektets budget som sattes vid byggstart var på 9,45 miljarder.

Tunnelarbete
Det mesta av spårläggningen och installationsarbetena i tunnlarna är nu också avslutade. Längs spåren, i kabelrännor, ligger många mil kabel för kraftförsörjning och till anläggningens olika tekniska system. För att skydda dem läggs nu betonglock på kabelrännorna. När Citytunneln är i drift fungerar locken också som gångvägar vid service och eventuell evakuering i tunnlarna. Sammanlagt är det ungefär 77 000 betonglock som läggs ut i tunnlarna.

Tester
När byggaktiviteterna nu avslutas flyttas fokus till de avslutande och skarpa testerna av all utrustning och tekniska system i anläggningen. Allt testas i samordnade aktiviteter och sammanlagt ska 60 tester genomföras i 120 pass. Förutom projektets medarbetare medverkar vid testerna också de som ska ansvara för driften av Citytunneln, till exempel Trafikverket och Malmö stad, samt räddningstjänst och polis.

Lockarp
I Lockarp pågår arbetet med förbindelsespåret från Öresundsbanan till Ystadsbanan och Kontinentaltbanan. Förbindelsespåret möjliggör en utveckling av trafiken på Ystadsbanan och möjliggör persontrafik till Trelleborg. Just nu pågår banarbete och spårbygge. I slutet av juni lades en stor växel in som ansluter det nybyggda spåret till Trelleborgsbanan. I början av juli läggs ytterligare en ny växel då förbindelsespåret kopplas in på Ystadsbanan strax öster om Lockarps by. Förbindelsespåret i Lockarp tas i drift under 2011.

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektet beräknas kosta 8,486 miljarder kronor i 2001 års penningvärde.

Citytunneln invigs 4 december 2010.

 

• 
  
  
  
  

Morgontidiga pendlare på Malmö C möttes av körsång och reselektyr. Ett sätt att tacka resenärerna som hjälpt till och haft överseende med byggstöket hittills. Nu är det bara ett halvår kvar av ombyggnaden på stationen.

Malmö Akademiska kör sjöng sommarsånger för morgontidiga pendlare på Malmö C.

Några av morgonpendlarna på Malmö C fick ett Jojo Sommarkort. De hade nominerats av en pendlarkompis i en tävling som Skånetrafiken Mina Sidor arrangerat. Här fick pendlaren Elisabeth Ekberg och pendlarkompisen Emma Pettersson var sitt Sommarkort.

Pocketböcker och bokmärken delades ut till morgonpendlarna på Malmö C. Läs mer om ombyggnaden på Malmö C

På måndagsmorgonen möttes pendlarna av vacker körsång och reselektyr, en pocketbok.
„Ÿ Våra kunder har varit jättebra under ombyggnadstiden och förtjänar ett stort tack. De har haft tålamod med att det varit trångt på plattformarna och att de ibland har fått gå längre fram i tåget för att hitta sittplats. Tågtrafiken har för det mesta rullat på helt enligt plan, säger Stefan Rindestig, trafikutvecklare på Skånetrafiken.

Uppfattas positivt
En nyligen genomförd undersökning bland 500 resenärer på Malmö C visar att närmre 77 procent uppfattar ombyggnaden som positiv. I september 2009 låg motsvarande siffra på 66 procent.

„Ÿ Att fler upplever ombyggnaden som positiv nu beror sannolikt på att det är uppenbart att vi börjar närma oss slutet och att Citytunneln snart är färdig att tas i trafik, säger Jens-Peter Eisenschmidt, Trafikverkets nytillträdde projektledare för ombyggnaden.

Drygt 50 procent av de tillfrågade resenärerna uppgav att de inte alls påverkats av ombygganden. 29 procent upplevde att de påverkats en del av den, framförallt i form av förseningar och trängsel.

Malmö C byggs om och anpassas till Citytunneln för att möta framtidens resande. Med Citytunneln blir Malmö C en effektiv station för genomgående trafik och kapacitet frigörs när tåg mot Danmark kan köra direkt. Det innebär också kortare restider i regionen och ett steg i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem och ett långsiktigt hållbart samhälle. Citytunneln invigs den 4 december och 12 december startar tågdriften genom Citytunneln och på den ombyggda stationen.

Arrangemanget på Malmö C är ett samarbete mellan Trafikverket, Skånetrafiken, Malmö stad, Jernhusen och Citytunneln.

Citytunneln har tagit fram en nedräknare som tickar på mot den stora invigningsdagen 4 december. Du kan också räkna ned till invigningen på din hemsida eller blogg genom att ”bädda in” nedräknaren.

Syftet med nedräknaren är att sprida information kring Citytunnelns invigning. Bannern är klickbar och länkar vidare till Citytunnelns hemsida där det finns mer information om invigningen och generell information om projektet.

Nedräknaren finns i några olika storlekar och format. För att kunna bädda in nedräknaren måste du lägga in en speciell kodsträng i hemsidans eller bloggens HTML-kod.

Läs mer om hur du gör på Citytunnelns invigningssidor

personer utbildas för att kunna sköta driften av hela anläggningen.

Utbildningskoordinator Christina Granér med en grupp från Trafikverket.

De flesta som utbildas kommer också att göra ett studiebesök i Citytunneln.

De blivande tunneldriftledarna på drift-ledningscentral, DLC, är en helt ny yrkes-kategori som skapas eftersom det inte finns någon liknande järnvägsanläggning i Sverige.
– Tunneldriftledarnas uppgift är att övervaka och styra Citytunnelns tekniska system och ha koll på anläggningens status och underhållsbehov. De har också en central roll om någon olycka skulle ske, säger Christina Granér, utbildningskoordinator.

All operativ personal på driftledningscentralen samt nyckelpersoner inom Trafikverket kommer också att gå en kortare utbildning. Andra som ska utbildas är de som ska arbeta med drift och underhåll av Citytunnelns tekniska system, samt lokförare och tågoperatörernas ombordpersonal.

En annan viktig grupp som också måste utbildas om Citytunneln är räddningstjänsten, polis och sjukvård så att de kan göra en insats i tunneln eller på stationerna om en olycka inträffar.

Så gott som alla som utbildas ska också göra ett studiebesök i Citytunneln.
– Till hösten ska cirka 1 500 personer göra studiebesök i Citytunneln. Det är många som måste ha kunskap om hur anläggningen ser ut, allt från lokförare till ordningsvakter, säger Christina Granér.

Citytunneln byggs med mycket höga säkerhetskrav. Det ska vara lika säkert att åka tåg genom Citytunneln som i vilken annan järnvägsanläggning som helst.

Säkerhet i en modern järnvägsanläggning handlar mycket om teknik. I Citytunneln installeras komplexa signal-, övervaknings- och driftledningssystem. När Citytunneln tas i drift i december ska systemen styras från Banverkets driftsledningscentral. Det handlar om elektronisk information från tiotusentals källor; till exempel olika typer av belysning, larm, pumpar, fläktar, hissar och rulltrappor.

För att säkerställa att all teknisk utrustning fungerar från dag ett, genomförs just nu ett mycket omfattande testarbete som startade redan för drygt ett år sedan. Först har all utrustning testats hos tillverkaren. Sedan har systemen testats i en lokal där en modell av verkligheten byggts upp för att simulera alla tänkbara situationer. All utrustning testas sedan när den installeras ute i anläggningen. Det sista steget är skarpa tester under provdrift.

När det handlar om att bygga säkra järnvägsanläggningar är planeringen också viktig, och vara ute i god tid. Redan innan Citytunneln började byggas fördes ett brett säkerhetstänkande in i projektet. Tidigt fick också räddningstjänst, polis och akutsjukvård vara med i planeringen. Och de har följt med i säkerhetsarbetet hela vägen och kommer att vara med vid de stora beredskapsövningarna i höst.

Hyllie-Holma

Hyllies ankomstbyggnad börjar bli färdig och taket med de 52 ljusinsläppen är klart. Glasskivor runt trapporna håller på att monteras. Senare monteras också glasskivorna runt om byggnaden.

➤ Plattformsbyggnaderna är nu helt färdiga, alla skyltar är uppsatta och vindskydd med bänkar är färdigmonterade. Över plattformarna har alla reflekterande paneler monterats. De ska sprida ljuset från armaturerna på pelarna, och skapa ett indirekt ljus över plattformen.

➤ Spåren och växlarna mellan station Hyllie och portalen i Holma är så gott som färdigbyggda. Det som återstår är att bygga spår och växlar från strax innan portalen och in till där det ballastfria spåret börjar. Där ligger nu provisoriska spår som byggdes för spårutläggningen i tunnlarna.

Tunnlar

I drygt ett halvår till finns det möjlighet att fördjupa sig i information om Citytunnelprojektet i utställningen på Lilla Nygatan. Den 18 september stänger utställningen.

Stationsrummet med modeller av de nya stationerna.

Arkeologiska fynd visas i utställningen.

I utställningslokalen finns bland annat stationsmodeller, en modell av en tunnelborrmaskin, kartor, arkeologiska fynd och detaljerad information om hur bygget har gått till. I en filmsal kan besökarna se filmer om projektet. Sedan starten 2002 har utställningen byggts om och uppdaterats flera gånger.
– Utställningen har förändrats i takt med projektet. Vår ambition har varit att utställningen ska ge något nytt också för den som besöker oss flera gånger. Under byggtiden har vi till exempel fokuserat mycket på hur vi bygger Citytunneln och det har också tillkommit mer detaljerad information om hur de färdiga stationerna kommer att se ut, säger Anders Mellberg

Under åren har utställningen också arrangerat flera föreläsningsserier, bland annat om arkeologi, kollektivtrafik och om framtidens resande. Många av besökarna i utställningen kommer med en grupp. Sedan starten har nästan 2 000 grupper guidats genom utställningen och nästan 700 bussturer har körts utmed Citytunnelns sträckning.

Fram till 18 september har utställningen öppet som vanligt och det går också bra att boka guidningar och gruppbesök utöver de ordinarie öppettiderna.

Öppettider i Citytunnelutställningen:

• Tisdag och onsdag, 12-19 - (Guidad visning kl 17.30, kostnadsfri)
• Lördag 11-16 - (Guidad visning kl 14.00, kostnadsfri)

På tisdagen invigdes officiellt P-huset som byggts ovanför Citytunnelns underjordiska stationsdel vid Malmö C. P-huset har plats för 450 bilar.

Nya P-huset vid Centralstationen

Den blivande angöringsytan, Jerntorget. Bild: Metro Arkitekter

P-huset omfattar fyra våningsplan och det finns plats för 450 bilar. När Citytunneln är i drift, från och med december, kommer det att gå att ta hissen från plattformarna direkt upp i P-huset.

Infarten till P-huset sker från Carlsgatan. Ytan mellan Centralstationens nya entré och P-huset är idag en byggarbetsplats. Men successivt kommer Jernhusen att ordningsställa ytan. På ytan, som har arbetsnamnet Jerntorget, kommer det att finnas 25 taxiplatser, 40 korttidsparkeringar, 300 cykelplatser och möjlighet att hämta och lämna resenärer.

Läs mer om Centralstationens utveckling på www.jernhusen.se

Citytunneln har idag lämnat in två ansökningar till miljödomstolen med begäran om komplettering av tillstånden för vattenverksamheten i Hyllie-Vintre och Holma respektive vattenverksamheten i Lockarp.

Ansökan är en begäran om omprövning av den tidigare deldomen som ger Citytunneln rätt att i driftskedet pumpa upp grundvatten i området nära järnvägen, där den är nedsänkt i marken, och pumpa tillbaka vattnet i så kallade infiltrationsbrunnar. Allt för att sänka grundvattennivån inom ett så litet område som möjligt.

De kompletterande ansökningarna innehåller bland annat begäran om att få ta upp mer grundvatten i Holma men gäller också ett reducerat uttag i området intill, i Hyllie-Vintrie. Erfarenheter från nästan ett års drift visar att en större mängd grundvatten behöver pumpas upp för att bibehålla tillräckligt låg grundvattennivå runt tunnelmynningen i Holma. Samtidigt visar det sig att en mindre mängd vatten behöver pumpas upp i Hyllie-Vintrie än vad den tidigare deldomen medger. Sammantaget innebär detta ingen förändring av den totala maximala volymen för de två områdena. Ansökan innehåller också en begäran om att få använda något fler brunnar samt att få flytta ett antal brunnslägen.

I ansökan som avser Lockarp begär också Citytunneln att få avbryta vattentillförseln till Havemosse vid Lockarp. Som kompensation för detta kommer Citytunneln att anlägga en ersättningsdamm i Havemosses närhet. Enligt den tidigare miljödomen ska Citytunneln tillföra vatten till dammen och upprätthålla en viss lägstanivå. Undersökningar visar nu att den lägstanivå som anges i miljödomen inte stämmer med verkligheten. Dammen har under perioder använts som bevattningsmagasin varför dess naturliga nivå anses vara lägre än nivån i domen. Att på konstlad väg upprätthålla den höga vattennivån är inte miljö- eller resursmässigt motiverat. Den miljöpåverkan som eventuellt kan uppstå då vattentillförseln till Havemosse avbryts kompenseras genom att en ersättningsdamm anläggs i närheten.

Till de två ansökningarna redovisas miljökonsekvensbeskrivningar. Av dessa framgår att de sökta åtgärderna inte medför någon förändring i miljöpåverkan i förhållande till vad som angetts i den ursprungliga ansökan.

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektet beräknas kosta 8,565 miljarder kronor i 2001 års penningvärde.

Citytunneln invigs 4 december 2010.

Det återstår knappt ett år till Citytunnelns invigning. Under våren avslutas de flesta installationerna på stationerna och i tunnlarna, därefter är det fullt fokus på tester, provdrift och utbildning.

Spåren är färdigbyggda i tunnlarna. Signaler och kontaktledningar återstår.

På Malmö C återstår en del arbetet på plattformarna.

Station Triangelns södra entré.

Station Hyllie och rulltrapporna ner till plattformarna.

Stationerna
Citytunnelns stationer börjar också bli färdiga. På Malmö C återstår en del arbetet på plattformarna, bland annat belysningsarmaturer och skyltar samt en del kompletterande arbeten vid nedgångar. Vid station Hyllie ska glasskivor sättas upp runt den runda ankomstbyggnaden och på plattformarna färdigställs väderskydd och belysning.

Vid station Triangeln återstår en del arbeten med de två entrébyggnaderna i glas och stål. I de två nedgångarna pågår inredningsarbeten och en del tekniska installationer. Nere på stationen sätts takpaneler och belysning upp och rulltrappshusen på plattformen färdigställs.

Under våren kommer arbetsområdena vid stationerna att krympa och Malmö stad startar arbetet med att utforma ytorna runt stationerna. Vid station Triangelns södra entré kommer till exempel ett stort cykelgarage att byggas och i Hyllie ska torgytan mellan stationsbyggnaden och Malmö Arenan färdigställas.

I Lockarp har arbetet återupptagits igen. Under året ska järnvägsteknik installeras och spår byggas. Till hösten ska också Citytunnelbanan kopplas in på Öresundsbanan vid Vintrie och vid Lockarp. 

Tester
Sedan en tid pågår tester av Citytunnelns olika tekniska system och teknisk utrustning. Först har allt testats på fabrik och nu genomförs tester av den installerade utrustningen. Testerna sker i olika steg och de kommer att pågå under stora delar av 2010. En viktig del i testerna är att se till att de olika systemen kan kommunicera med varandra. När Citytunneln är i drift ska systemen dessutom kunna övervakas och styras från Banverkets driftsledningscentral. Det handlar om elektronisk information från tiotusentals källor; till exempel olika typer av belysning, larm, pumpar, fläktar, hissar och rulltrappor.
Provdrift med tåg genom Citytunneln kommer att ske under oktober-november.

Utbildningsinsats
Vid årsskiftet är omkring 500 personer sysselsatta inom projektet. Under våren minskar arbetsstyrkan drastiskt och under hösten 2010 är det troligen cirka 100 personer sysselsatta. Samtidigt kommer alla de som ska sköta driften av Citytunneln att involveras allt mer. Cirka 2000 personer kommer att utbildas om Citytunneln. Det är allt från Banverkets driftledare till de som ska se till att det är rent och snyggt på stationerna när Citytunneln tagits i drift.

Citytunneln invigs officiellt den 4 december 2010. En vecka senare, natten mellan 11 och 12 december tas anläggningen i drift och de första reguljära tågen körs genom tunneln.

Söndagen den 13 december går inkopplingen av Citytunneln på Malmö C in i en ny etapp. All tågtrafik flyttas från banhallens sex spår till den ombyggda Pågatågsstationen närmast kanalen, också den med sex spår.

Pågatågsstationens plattformar har förlängts och informationsutrustningen har kompletterats.

Viktiga framgångsfaktorer är dagliga avstämningar med operativt ansvariga från alla inbladande parter och tydliga planer i samband med störningar.

Tillfällig station
Under hösten har Pågatågsstationens spår, numrerade 8 till 13, rätats ut, plattformarna har förlängts och informationsutrustningen har kompletterats.

Stationen har också gjorts mer tillgänglig för funktionshindrade, med en talenhet för trafikinformation och med taktila (kännbara) gångstråk inlagda i plattformarna, som hjälp för synskadade att orientera sig. Allt för att Pågatågsstationen under det kommande året ska klara av uppgiften som tillfällig station, fram tills inkopplingen av Citytunneln görs den 12 december 2010.
– Alla som reser från Malmö C måste vara inställda på lägre komfort, eftersom stationen är trängre och mer utsatt för väder och vind. Men det kommer att bli väldigt bra när det är färdigt, betonar Stefan Rindestig, trafikplanerare på Skånetrafiken.

Centralbron
I samband med spårrockaden på Malmö C öppnas nya Centralbron vid stationen för bilar, cyklar och taxi. På ena sidan av bron, närmast tågen, kommer bilar att kunna stanna för att hämta och släppa av passagerare. Men det kommer inte gå att parkera där. 

I norra änden av bron kommer det att finnas en vändplats – här kommer det att vara förbjudet att stanna, detta beror på att utrymmet behövs för att trafiken ska flyta. Taxibilar som köar i väntan på kunder, kommer att stå i mitten av centralbron samt längs med kajkanten. Vid Centralbron öppnas också två parkeringsplatser för handikappade.

Läs mer om ombyggnaden på Malmö C och Banverkets bangårdsanpassning.

 

• 
  Hem
  
• 
  Allmänt
  
• 
  Nyheter
  
• 
  Senaste nyheten
  
• 
  Nyhetsarkiv
  
• 
  Senaste pressmeddelandet
  
• 
  Pressmeddelande- arkiv
  
• 
  Citytunneln i media
  
• 
  Nyhetsbrev
  
• 
  Prenumeration
  
• 
  Nyheter med RSS
  
• 
  Projektet
  
• 
  Bygginformation
  
• 
  Trafikläget
  
• 
  Utställningen
  
• 
  Miljö
  
• 
  Press och media
  
• 
  Kontakt
  
• 
  Frågor och svar
  
• 
  Entreprenader
  
• 
  Webb-TV
  
• 
  Webbkameror
  
• 
  Sök
  

upp

© Citytunnelprojektet 2003

Om webbplatsen

Söndagen den 13 december går inkopplingen av Citytunneln på Malmö C in i en ny etapp. All tågtrafik flyttas från banhallens sex spår till den ombyggda Pågatågsstationen närmast kanalen, också den med sex spår.

Pågatågsstationens plattformar har förlängts och informationsutrustningen har kompletterats.

Under hösten har Pågatågsstationen varit stängd för ombyggnad, något som har inneburit att bara hälften så många spår som normalt har varit tillgängliga på Malmö C.
– Det har varit en tuff höst, men vi har lyckats bibehålla kvaliteten i tågtrafiken trots halverat antal spår. Nästa etapp blir ännu tuffare, men nu är vi välförberedda och rustade, säger Linus Eriksson, chef för Banverkets södra driftsområde.

Viktiga framgångsfaktorer är dagliga avstämningar med operativt ansvariga från alla inbladande parter och tydliga planer i samband med störningar.

Tillfällig station
Under hösten har Pågatågsstationens spår, numrerade 8 till 13, rätats ut, plattformarna har förlängts och informationsutrustningen har kompletterats.

Stationen har också gjorts mer tillgänglig för funktionshindrade, med en talenhet för trafikinformation och med taktila (kännbara) gångstråk inlagda i plattformarna, som hjälp för synskadade att orientera sig. Allt för att Pågatågsstationen under det kommande året ska klara av uppgiften som tillfällig station, fram tills inkopplingen av Citytunneln görs den 12 december 2010.
– Alla som reser från Malmö C måste vara inställda på lägre komfort, eftersom stationen är trängre och mer utsatt för väder och vind. Men det kommer att bli väldigt bra när det är färdigt, betonar Stefan Rindestig, trafikplanerare på Skånetrafiken.

Centralbron
I samband med spårrockaden på Malmö C öppnas nya Centralbron vid stationen för bilar, cyklar och taxi. På ena sidan av bron, närmast tågen, kommer bilar att kunna stanna för att hämta och släppa av passagerare. Men det kommer inte gå att parkera där. 

I norra änden av bron kommer det att finnas en vändplats – här kommer det att vara förbjudet att stanna, detta beror på att utrymmet behövs för att trafiken ska flyta. Taxibilar som köar i väntan på kunder, kommer att stå i mitten av centralbron samt längs med kajkanten. Vid Centralbron öppnas också två parkeringsplatser för handikappade.

Läs mer om ombyggnaden på Malmö C och Banverkets bangårdsanpassning.

 

 

• 
  Hem
  
• 
  Allmänt
  
• 
  Nyheter
  
• 
  Senaste nyheten
  
• 
  Nyhetsarkiv
  
• 
  Senaste pressmeddelandet
  
• 
  Pressmeddelande- arkiv
  
• 
  Citytunneln i media
  
• 
  Nyhetsbrev
  
• 
  Prenumeration
  
• 
  Nyheter med RSS
  
• 
  Projektet
  
• 
  Bygginformation
  
• 
  Trafikläget
  
• 
  Utställningen
  
• 
  Miljö
  
• 
  Press och media
  
• 
  Kontakt
  
• 
  Frågor och svar
  
• 
  Entreprenader
  
• 
  Webb-TV
  
• 
  Webbkameror
  
• 
  Sök
  

upp

© Citytunnelprojektet 2003

Om webbplatsen

Lennart och Christina Bramsved, som vann budgivningen på en tur genom Citytunneln i Radio Malmöhus insamling till Världens Barn, gjorde i söndags en tur genom Malmös undre.

En annorlunda söndagsfika.

Turen startade vid den nya underjordiska stationsdelen vid Malmö C och slutade vid station Triangeln, dryg 20 meter under markytan. På station Triangelns plattform blev det en uppskattad fikapaus.
– Det har varit en fantastisk upplevelse, det kommer att ta tid att smälta intrycken, sa Lennart Bramsved efter den unika Citytunnelturen.

Läs mer om Radio Malmöhus Världens Barn-auktion.

När Citytunneln öppnar i december nästa år räknar mer än var fjärde skåning med att deras resande kommer att förändras. Det visar en undersökning som Citytunneln genomfört.

Citytunneln mäter varje år Skåningarnas inställning till projektet. I årets mätning ställs också frågor om resandet och om det kommer att förändras efter Citytunnelns invigning i december nästa år. 28 procent av skåningarna uppger i undersökningen att deras resande kommer att förändras något eller mycket när Citytunneln öppnat.

Av de som kommer förändra sitt resande uppger många, 45 procent, att de kommer ta tåget oftare istället för bilen. 27 procent tror att det blir enklare att ta tåget, 15 procent att de ska göra fler resor och 7 procent att det kommer gå snabbare.

– Från Skånetrafikens sida är siffrorna mycket glädjande. Vår ambition är att fördubbla kollektivtrafiken i regionen och då krävs det fokus på bättre infrastruktur och framkomlighet för att vi på allvar ska kunna konkurrera med privatbilismen. Skånetrafiken har på 10 år fördubblat resandet i Skåne och kan göra det igen - i det arbetet är Citytunneln en viktig motor, säger Magnus Hedin, trafikdirektör på Skånetrafiken.

Det finns geografiska skillnader i undersökningsresultatet. I Malmö räknar en större andel med att de ska förändra sitt resande, 36 procent. I sydvästra och sydöstra Skåne är man också mer benägen att ändra sitt resande. Där tror 33 respektive 34 procent att de kommer att ändra sitt resande.

De som bor eller arbetar nära Citytunnelns nya stationer, vid Triangeln och Hyllie, är ännu mer benägna att ändra sitt resande. Nästan sex av tio av de som bor vid station Triangeln räknar med att deras resande kommer att förändras och av de som bor nära station Hyllie kommer nästan varannan att förändra sitt resande.

Läs mer om Citytunnelns attitydundersökning.

Sju av tio skåningar har en positiv inställning till Citytunneln. Det visar årets attitydundersökning. Undersökningen visar också att en fjärdedel av Skåningarna kommer att förändra sitt resande när Citytunneln öppnar i december nästa år.

Sedan 1999 har Skåningarnas attityd till Citytunneln undersökts. I årets undersökning säger 70 procent att de har en positiv inställning till projektet, en ökning med 3 procentenheter jämfört med förra årets mätning. Få har en negativ inställning till projektet, 4 procent, och 23 procent tar inte ställning i frågan. Av de som är negativa eller som inte tar ställning svarar 93 procent ja på frågan om de trots sin inställning kan acceptera att Citytunneln byggs

Undersökningen visar att ju närmare projektet man bor desto positivare är man. 80 procent av Malmöborna är positiva. Och de som bor eller arbetar nära någon av projektets arbetsplatser är ännu mer positiva. Vid Triangeln är till exempel 89 procent av de boende positiva och hela 94 procent av de som arbetar nära Malmö C.

Undersökningen visar också att 81 procent av Skåningarna tror att Citytunneln kommer att påverka utvecklingen i Skåne positivt.
– Det märks tydligt att vi närmar oss invigningen, många inser fördelarna och har stora förväntningar på Citytunneln. Över 60 procent av de som är positiva anger ”bättre kommunikationer” som orsak till sin inställning, säger Anders Mellberg, informationschef på Citytunneln.

Många beredda ändra sitt resande
I årets mätning ställs också frågan om resandet kommer att förändras efter Citytunnelns invigning. 28 procent av skåningarna uppger att deras resande kommer att förändras något eller mycket när Citytunneln öppnat. Det finns geografiska skillnader. I Malmö, sydvästra och sydöstra Skåne är andelen som kommer att ändra sitt resande större – I Malmö 36, i sydväst 33 och i sydöst 34 procent.

Av de som tänker förändra sitt resande uppger de flesta att de kommer att ta tåget oftare istället för bilen. Många anser också att det blir enklare att ta tåget, att de tänker göra fler resor och att det kommer gå snabbare.

Ökat förtroende
Undersökningen visar på ett ökat förtroende för hur projektet genomförs. Nio av tio har högt eller medelhögt förtroende för byggtekniken och drygt åtta av tio har förtroende för projektets öppenhet och ärlighet gentemot media och allmänheten. När det gäller projektets förmåga att styra och ha kontroll över projektets kostnader säger 69 procent att de har högt eller medelhögt förtroende, en ökning med åtta procentenheter jämfört med förra året. När de tillfrågade gör en sammanfattande bedömning säger 93 procent att de har ett högt eller medelhögt förtroende för projektet.

Undersökningen har gjorts av företaget GfK i Lund mellan 21 september och 4 oktober. 1400 telefonintervjuer har genomförts, fördelade på 1000 personer i hela Skåne samt 400 som bor eller arbetar intill Citytunnelns arbetsplatser.

Spåret är nu färdigt i ett av Citytunnelns två tunnelrör, det västra. Det innebär att hälften av det unika ballastfria spåret är färdigbyggt.

På torsdagen nådde spårbyggarna fram till tunnelmynningen vid Malmö C. De hade då producerat cirka sex kilometer högdämpat ballastfritt spår - från tunnelmynningen i söder, vid Holma, och fram till och med stationen Malmö C Nedre. Arbetet påbörjades i mitten av september.

Spårbyggarna har gjutit in en av sex växlar som finns i Malmö C Nedre.

Spåret i tunnlarna byggs av Österrikiska Rhomberg som är underleverantör till Citytunnelns järnvägsentreprenör, Banverket Produktion. Arbetet pågår dygnet runt i två skift, 18 dagar i sträck med tio dagars avbrott för vila. Om drygt en vecka påbörjas bygget av spåret i det östra tunnelröret.

Det ballastfria spåret är högdämpat vilket innebär att specialdesignade sliprar gjuts in i betong. Sliprarna är av betong och på undersidan sitter en starkt vibrationsdämpande dyna och allt omges av ett gummihölje.

Denna metod innebär att de vibrationer som tågen åstadkommer, och som kan fortplanta sig upp i hus ovan mark, reduceras.

Läs mer om spårbygget i tunnlarna och se ett webbTV-reportage om spårarbetet.

Malmö C byggs om inför anpassningen till Citytunneln vilket innebär att halva stationen är stängd. Men trots en del besvär uppger 66 procent av resenärerna att de är positiva till ombyggnaden.

– Det känns mycket bra att våra resenärer trots allt stök på Malmö C har en så positiv inställning till ombyggnaden. Från Skånetrafikens sida tror vi att förståelsen beror på att resenärerna vet att ombyggnaden leder till det bättre när Citytunneln är klar om drygt ett år, säger Stefan Rindestig, trafikutvecklare på Skånetrafiken.

Undersökning genomfördes nyligen bland 500 resenärer på Malmö C. Förutom en positiv inställning till ombyggnaden säger lite drygt hälften av resenärerna att de inte påverkats negativt i form av förseningar, inställda tåg och trängsel.

Ombyggnaden av Malmö C startade i slutet av sommaren. Mätningar visar att sedan augusti har runt 75 procent av tågen anlänt i tid till Malmö C. 87 procent klarar sig inom marginalen för fem minuters försening. Banverkets målsättning för 2009 är att 80,5 procent av tågen ska anlända i tid.

– Dagliga avstämningar med operativt ansvariga från alla inbladande parter och tydliga planer i samband med störningar är två viktiga framgångsfaktorer för att upprätthålla en god trafikkvalitet nu i samband med ombyggnaden, säger Linus Eriksson, chef för Banverkets södra driftsområde.

Några undersökningsresultat
• 97 % känner till ombyggnaden
• 66 % är ganska till mycket positiva
• 51 % har inte alls påverkats av ombyggnaden
• 31,5 % har påverkats en del
• 76 % är nöjda med informationen om ombyggnaden

Ombyggnadsfakta
När all tågtrafik den 13 december flyttas till den ombyggda Pågatågstationen har plattformarna förlängts till 240 meter och fler informationsskyltar satts upp. Arbetsområdet flyttar längre in på bangården och arbetet med att koppla in Citytunneln påbörjas.

Ombyggnadsarbetet på Malmö C och bangården beräknas vara klart till Citytunnelns invigning i december 2010.

Närmare 100 järnvägssäkerhetsexperter från hela världen besökte på torsdagen Malmö C Nedre och Citytunneln. Besöket var en del i en internationell säkerhetskonferens som hålls i Båstad.

I Malmö fick konferensdeltagarna först en föreläsning om Citytunneln och de säkerhetslösningar som byggts in i projektet. De fick också göra ett kort besök i den underjordiska stationsdelen vid Malmö C och se de säkerhetslösningar som byggts in där.

Konferensdeltagarna åkte självklart tåg från Båstad till Malmö. Men det var inte vilket tåg som helst de kom med. Det åkte i förstaklassvagnar från 40-talet och allt drogs med ett ånglok från 1910. Ekipaget tillhör Järnvägsmuseet i Gävle.

Läs mer om säkerheten i Citytunneln.

Storbritanniens vice trafikminister, Andrew Adonis, besökte på tisdagen Citytunnelprojektet.

Storbritanniens vice trafikminister, Andrew Adonis (t.h.), i samspråk med Citytunnelns informationschef, Anders Mellberg (t.v.).

I London har jätteprojektet Crossrail just påbörjats. Det är ett järnvägsprojekt där de västra och östra delarna av London förbinds. Projektet omfattar sammanlagt över 10 mil järnväg varav drygt 4 mil är borrade tunnlar under centrala London. Trots den storleksmässiga skillnaden finns det likheter med Citytunneln i Malmö.
– Det var mycket intressant att ta del av erfarenheter från Citytunnelprojektet. Hur projektet lyckats hålla både tidplan och budget men också hur projektet arbetat med information till allmänheten och de som påverkats under byggtiden, säger vice trafikminister Andrew Adonis.

Den brittiske vice trafikministern besök i Citytunneln var en del i ett besök i Sverige och Danmark där han bland annat träffat sin svenska kollega, infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Entreprenaden, som omfattar de två parallella tunnlarna och bergrummet för station Triangeln, är nu formellt avslutad.
– Entreprenaden omfattade några av de största utmaningarna i projektet och har genomförts på ett mycket bra sätt, före tidplanen och inom budget, säger Citytunnelns projektchef Örjan Larsson.

Anläggningsentreprenaden E201, Tunnlar och bergrum, omfattade de två parallella, sex kilometer långa tunnlar mellan Malmö C och Holma, med 13 tvärtunnlar och två angreppsschakt samt en bergrumsstation, 25 meter under mark, vid Triangeln.

Cirka 4,5 kilometer av tunnlarna borrades med tunnelborrmaskiner (TBM). I söder, vid Holma, anslöt de borrade tunnlarna till en betongtunnel och en ramp för banan ovan mark. I Entreprenaden ingick också en temporär grundvattensänkning under byggtiden vid Triangeln, angreppsschakten och i Holma.

En annan utmaning var bygget av bergrumsstationen vid Triangeln. Mitt i centrala Malmö, intill känslig bebyggelse och nära tusentals boende, öppnades två 25 meter djupa schakt upp och mellan dessa frästes ett stort bergrum ut. Sammanlagt togs över 100 000 kubikmeter jord- och kalkmassor upp.
– Den underjordiska stationen vid Triangeln med de två uppgångarna är en mycket invecklad konstruktion. Schakt för hissar och rulltrappor, och övriga utrymmen har byggts under svåra förhållanden och arbetet har till största del skett under marknivå, säger Örjan Larsson. 

Entreprenaden E201 är den största anläggningsentreprenaden inom Citytunnelprojektet med en kontraktsumma på 2,3 miljarder kronor. Entreprenaden genomfördes av konsortiet Malmö Citytunnel Group (MCG), som består av tyska Bilfinger Berger AG samt danska Per Aarsleff A/S och E Pihl & Søn A/S.

Just nu pågår arbetet med att inreda och utrusta Citytunnelns stationer samt installera järnvägsteknik och spår i de båda tunnlarna.

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektets budget är 9,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde.

Station Triangelns norra entré börjar nu ta form, drygt hälften av glasskivorna har monterats. Nu har också arbetet med den södra entrén startat.

Den blivande södra entrén till station Triangeln.

I skydd av det stora arbetstältet vid Smedjegatan byggs Triangelns södra entré. Den kommer att bli betydligt större än den norra entrén och ha tre ingångar. Den blir mer avlång än den norra som är en helt rund glaskupol.

Just pågår arbetet med den södra entrébyggnadens stomme av smide. Senare startar arbetet med nätverket av kraftiga stålstänger som aluminiumprofiler och glasskivor sedan monteras på.

Drygt hälften av de kraftiga glasskivorna är på plats på den norra entrén.

Vid den norra entrén, intill S:t Johanneskrkan, har arbetet kommit en bit längre. Alla aluminiumprofiler är monterade och drygt hälften av de kraftiga glasskivorna är på plats. Att bygga de båda stationsentréerna är ett precisionsarbete och det är oerhört viktigt att måtten på alla delar stämmer. Det är inte många delar som är likadana och toleransen är mindre än en millimeter på varje del.

Den runda ankomstbyggnaden vid station Hyllie börjar nu ta form. Taket, som bärs upp av en stålkonstruktion, kläs nu med fiberbetongskivor och ljusrampen till den konstnärliga utsmyckningen monteras.

Stationsbyggnadens tak har en diameter på 55 meter.

Ankomstbyggnaden kommer att bli den nya stadsdelens Hyllies mittpunkt. Från stationsuppgången är det ett stenkast till Malmö Arena och det blivande köpcentrat Emporia. I ett schakt intill stationen bygger nu Malmö stad ett parkeringshus som ska rymma närmare 1500 bilar. Vid stationen ska också ett hotell byggas och inom kort börjar Annehem bygga huset ovanför stationen där bland annat tullen ska ha ett kontor.

Ner i stationen pågår installationsarbetena i de avlånga byggnaderna som står på plattformarna och under rulltrapporna. På plattformarna sätts stommar till väderskydd och informationstavlor upp. På väggarna, på plattformskanterna och ovanför plattformarna monteras ljudabsorbenter.

Under två testveckor har antalet spår halverats på Malmö Central. Under tiden har planeringen av tågtrafiken finslipats.
– Under intrimningsperioden har trafiken gått som förväntat, med en punktlighet i nivå med när trafiken går på alla 12 spåren, säger Linus Eriksson, chef för Banverkets södra driftsområde.

Pågatågen avgår numera från banhallen vid Malmö C.

Måndagen den 24 augusti stängs Pågatågstationen för ombyggnad. Det innebär att tågtrafiken som normalt utnyttjar 12 spår ska klara sig med sex spår. Under de två veckor som föregått stängningen har en storskalig test genomförts för att trimma in tågtrafiken.

Analysen av testperioden visar att punktligheten i stort sett varit densamma som vid normal drift och de förseningar som uppstått har i de flesta fall inte berott på halveringen av antalet spår på Malmö C.
– De flesta förseningar beror på signalfel eller fordonsfel vilka hade uppstått oavsett om vi halverat antalet spår eller inte. I något fall har spårbyten på stationen orsakat förseningar och i något fall har det handlat om bemanningen på tågen, säger Linus Eriksson.

16 månader med en halv station
Fram till den 14 december kommer all tågtrafik att utgå från stora banhallen på Malmö C. Därefter flyttar trafiken till Pågatågstationen som nu byggs om till en provisorisk station. Här kör trafiken fram tills att Citytunneln öppnar den 12 december 2010.

För att säkra att det ska gå att pendla med Pågatågen och Öresundstågen samt resa med fjärrtåg under de 16 månader som bygget pågår har en rad åtgärder vidtagits. Några exempel:

• Dagliga avstämningar i en gemensam operativ driftsgrupp med fokus på tågtrafiken.


• Förstärkt trafikinfo och stationsvärdar på stationen i samband med större skiften.


• Spårpatruller finns tillgängliga dygnet runt för snabb felavhjälpning.


• Bemanningen på Banverkets driftsledningscentral har utökats.


• Alternativa tågdriftsplaner att snabbt sätta in vid störningar.


• Längre tåg kompenserar något färre avgångar i rusningstid.

– 90 procent av all trafik till och från Malmö C finns kvar och med längre tåg kan vi ta lika många resenärer som tidigare, säger Stefan Rindestig, trafikutvecklare på Skånetrafiken.

Ständigt ökande tågresande, anpassning till Citytunneln och behov av mer och bättre järnväg är bakgrund till ombyggnaden av spåren på personbangården. Detta är den största bangårdsombyggnad hittills i Sverige, där tågtrafiken samtidigt ska gå i normal omfattning.  Det är Banverket som ansvarar för bangårdsanpassningen vid Malmö C.

Parallellt med bangårdsanpassningen och ombyggnaden av Malmö C bygger Jernhusen om Centralstationen som bland annat får en ny ankomsthall i glas.

Läs mer om ombyggnaden av Malmö C
Tidtabellsinformation från Skånetrafiken
Fördjupad information om bangårdsanpassningen på banverket.se

Om två veckor påbörjas ombyggnaden av Pågatågstationen i Malmö och därmed startar bangårdsanpassningen Malmö C på allvar. Men redan nu stängs Pågatågstationen och antalet tåg mellan Lund och Malmö minskas från nio till sex i timmen under rusningstid.

Ombyggnaden av Malmö Bangård och Malmö C görs för att förbereda inkopplingen av Citytunneln i december 2010. I den första etappen av ombyggnaden kommer Pågatågstationen att byggas om till en provisorisk station. Bland annat förlängs plattformarna för att kunna ta emot längre tåg. Under ombyggnaden stängs hälften av stationens spår och alla tåg kommer att använda spår 2-7 inne i banhallen.

En följd av spårminskningen är att det blir färre avgångar mellan Malmö och Lund. Under rusningstid kommer sex tåg att avgå mellan Malmö och Lund i vardera riktningen mot normala nio tåg i timmen. Förändringen genomförs redan 10 augusti och drabbar tågtrafiken norr om Malmö. Tågtrafiken söderut, till Köpenhamn och Ystad påverkas inte.

Etapp två
Nästa etapp av ombyggnaden startar i december. Då flyttas alla tågtrafik från banhallen till den ombyggda Pågatågstationen som kommer att fungera som en provisorisk station fram till december 2010 då Citytunneln tas i bruk.

Arbetet med att anpassa Malmö C och bangården till Citytunneln är en av de största stationsombyggnaderna som genomförts i en anläggning som är i drift. 6 000 meter spår, 50-60 växlar, kontaktledningar och signaler rivs och byggs upp igen. Banverket ansvarar för bangårdsanpassningen vid Malmö C.

Parallellt med bangårdsanpassningen bygger Jernhusen om Centralstationen som bland annat får en ny ankomsthall i glas.

Läs mer om ombyggnaden av Malmö C
Tidtabellsinformation från Skånetrafiken
Fördjupad information om bangårdsanpassningen på banverket.se

i morse levererades rälen till spåren som ska läggas mellan station Hyllie och tunnelportalen i Holma. Rälen kom med Banverkets långrälståg från Hallsberg, där de svetsats ihop i 420-meterslängder. Med hjälp av hjullastare lossades de och lades ut på spårområdet norr om Hyllie station. Totalt lossades 18 stycken helsvetsade s.k. långräl.

Redan i morgon levereras sliprarna till det västra spåret vid station Hyllie. Sedan börjar spårläggningen! Själva stationen i Hyllie får fyra spår, som byggs som traditionella järnvägsspår med ballast av makadam. Strax före tunnelportalen går de fyra spåren ihop till två och in i tunnlarna. Spåren med makadam fortsätter ungefär hundra meter in i tunnlarna. Rälen och sliprarna som nu levereras ska användas för spårläggningen i detta område.

I tunnlarna byggs en annan typ av spår. Det blir ett för Sverige unikt spårsystemet, som läggs från gränsen hundra meter in i tunnlarna och fram till rampen vid Malmö C Nedre. Spåret är ett högdämpat och ballastfritt spår, som gjuts in i betong istället för att få ballast av makadam. För att inte vibrationer från tågen ska sprida sig till omgivningen är dessutom varje sliper placerad på en elastisk, dämpande matta som är omgiven av en ”gummisko”.

Arbetet med detta unika spår har börjat så smått. Sedan några veckor tillbaka har spårens exakta läge i tunnlarna mätts in. I slutet av juli levereras sliprarna till det ballastfria spåret. Dessa anländer med tio järnvägsvagnar om dagen under tio dagar. Sliprarna lossas vid Malmö C, och körs kontinuerligt in i det västra tunnelröret.

Efter att sliprarna har lagts ut jämt fördelat genom hela tunneln, dras långräls in. Detta moment är beräknat ske i mitten av september. Själva bygget av det ballastfria spåret kan mycket förenklat beskrivas som att rälen läggs på de dämpade betongsliprarna, som sedan gjuts in i betong. I början av november ska det ballastfria spåret i den västra tunneln vara klart.

Järnvägsspåret i den östra tunneln byggs med ungefär två månaders förskjutning.

Rälen anlände med ett speciellt långrälståg i 420-meterslängder.	Med hjälp av hjullastare dras långrälen ut        på spårområdet mellan Hyllie och Holma

Malmö C Nedre börjar allt mer likna en riktig järnvägsstation. Plattformarna är nästan klara och i taket ovanför installeras högtalare och annan teknik.

Sladdar och kablar som hänger ner från baldakinen är till kommande montage av belysning och skyltar.

Hissar monteras på Malmö C Nedre.

Stationsuppgången vid Anna Lindhs plats.

Tekniska installationer
I baldakinen ovanför plattformarna är de flesta tekniska installationerna klara. Till exempel systemet för rökgasevakuering, släckvatten, VA och el mm. Just nu pågår installationer av stationens högtalarsystem. 380 högtalare ska se till att informationen till resenärerna hörs bra. Mot slutet av sommaren börjar arbetet med belysningen. Det blir indirekt belysning, ett reflekterande innertak ska sprida ljuset jämt över plattformarna. När reflektorpanelerna är uppsatta monteras själva belysningen samt skyltar och klockor.

Väster om Suellsbron pågår arbetena med överbyggnaderna på stationsnedgångarna från Anna Lindhs plats och Bagers plats. Nedgångarna får tak av stål och glas och hisshusen har klätts med rött tegel. På toppen av hisshusen ska det sitta stora klockor med urtavlor i smide.

Ovan mark pågår också arbetet med den stora ankomsthallen i glas och stål som blir den nya huvudingången till stationen. Glashallen kommer att bli en knutpunkt för tåg-, buss- och biltrafik. Längst österut, ovanför nedfarten till den underjordiska stationsdelen pågår bygget av ett nytt P-hus för drygt 400 bilar. Det är Jernhusen som ansvar för bygget glashallen, P-huset och ombyggnaden av Malmö C.

Citytunnelns hemsida och utställningen har uppdaterats för att bättre kunna visa det omfattande installationsarbetena som pågår i tunnlarna och på stationerna.

På hemsida har bygginformationssidorna fått en ny funktion: Från skiss till verklighet. Det är sprängskisser och schematiska bilder av Malmö C Nedre, station Triangeln, station Hyllie, tunnlarna och angreppsschakten som med hjälp av så kallade pop up-bilder visar de genomförda och pågående installationerna. Syftet är att visa hur den slutliga utformningen av stationerna och tunnlarna steg för steg tar form.

Utställningen har också fått en ansiktslyftning. En stor del av projektets arbete pågår nu under mark och det vill vi visa våra besökare. Bland annat visar vi plattsättningen på stationerna, kabeldragning och montering av rökgasfläktar.

Citytunneln har tecknat kontrakt med Balfour Beatty Rail AB för järnvägstekniska installationer i Lockarp samt inkoppling av Citytunnelbanan på Öresundsbanan. Entreprenaden är värd cirka 130 miljoner kronor.

Entreprenaden E303 består av två delar. Den ena delen är anpassning och inkoppling av Citytunnelns spår på Öresundsbanan vid Vintrie och Lernacken. Den andra delen omfattar spårbyggnation, kraftförsörjning, kontaktledningar och teleinstallationer för förbindelsespåret i Lockarp samt anpassning till Öresundsbanan, Kontinentalbanan och Ystadsbanan.

E303 är det sista stora kontraktet inom projektet. Arbetet inom entreprenaden beräknas starta senare i höst. Anpassningen och inkopplingen till Öresundsbanan ska vara klar till Citytunnelns invigning i december 2010, förbindelsespåret i Lockarp tas i drift i april 2011.

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektets budget är 9,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde.

Citytunneln invigs i december 2010.

Nu har de första rulltrapporna kommit till station Triangeln. Det är i den norra stationsnedgången, vid s:t Johanneskyrkan, som rulltrapporna nu lyfts på plats.

Rulltrappsdelarna lyfts på plats med hjälp av truckar och kättingspel.

Station Triangeln ligger närmare 25 meter under markytan och i varje nedgång kommer det att finnas två rulltrappor för nedfart och två för uppfart. Rulltrapporna är uppdelade i två respektive tre sektioner beroende på nedgångarnas utformning.

I den norra nedgången är rulltrappsschaktet vinklat och halvvägs ned finns ett mellanplan där resenärer byter rulltrappa. Det är de nedre rulltrapporna i den nedgången som nu lyfts på plats.

Rulltrapporna till den norra nedgången är 27 meter långa och kommer i två delar. De transporteras in till station Triangelns plattform med lastbil som kör genom tunneln från tunnelmynningen i Holma.

Rulltrappsdelarna lyfts sedan på plats med hjälp av truckar och kättingspel som fästs i rulltrappsschaktets tak.  Rulltrapporna i den övre sektionen kommer att lyftas på plats från markytan.

Rulltrapporna till det södra schaktet kommer att monteras senare i vår. I den södra nedgången kommer resenärerna att ta sig ned med rulltrappor i tre sektioner med två mellanliggande plan.

Sammanlagt kommer det att finnas 20 rulltrappor i station Triangeln, åtta i den norra nedgången och tolv i den södra. I varje nedgång kommer det också att finnas hissar.

Lite drygt ett och ett halvt år innan invigningen av Citytunneln fick de närmaste grannarna till station Triangeln möjlighet att komma ner och se hur långt arbetet med stationen kommit.

På onsdagskvällen arrangerade Citytunneln tillsammans med entreprenören NCC ett Öppet hus för boende runt Triangeln. Närmare 300 stationsgrannar guidades genom stationen drygt 20 meter under markytan.

Flera av dem som besökte gårdagens Öppet hus var redan relativt bekanta med bygget och hade varit med på tidigare Öppet hus som arrangerats vid Triangeln. Men nu börjar det allt mer likna en station. NCC och en handfull andra entreprenörer arbetar med att inreda och installera i stationsrummet.

Som avslutning på den guidade turen genom stationen bjöds besökarna på korv med bröd och de kunde också ställa frågor om den blivande stationen till personal från Citytunneln. Malmö stads gatukontor fanns också på plats för att svara på frågor om gator och trafik runt den blivande stationen.

På våren 2008 nådde de båda tunnelborrmaskinerna sitt slutmål och ett av projektets mest riskfyllda delmoment avslutades. 2008 var också året då en ny tidplan presenterades – Citytunneln kommer att invigas ett halvår tidigare än beräknat.

Tunnelborrmaskinerna Anna och Katrins genombrott i mars respektive april, flera månader före tidplanen, var en av de avgörande anledningarna till att projektets tidplan kunde ändras. Andra viktiga moment var avslutningarna av de stora anläggningsentreprenaderna station Hyllie, förbindelsespåren i Lockarp och konstruktionen av Malmö C Nedre. Samtliga entreprenader avslutades inom tidplanen och utan olyckor eller missöden.

Under 2008 påbörjades på allvar de olika bygg- och installationsarbetena på stationerna och i tunnlarna. Det som ska förvandla nakna betongkonstruktioner till en järnvägsförbindelse med tre fungerande stationer. Det är allt från avancerad järnvägsteknik och säkerhetssystem till belysning och dagvattenhantering.

I projektrapporten finns också en miljöredovisning och en ekonomisk rapport.

Projektrapporten kan beställas hos informationsavdelningen, 040-32 14 00, eller laddas ner som pdf-fil (1 Mb).

Nu återstår att göra klart alla installationer samt lägga spår i tunneln inför invigningen i december 2010.
– Allt går enligt planerna och den nya tidplanen håller, säger Citytunnelns projektchef Örjan Larsson.

I projektet pågår nu installations- och inredningsarbetena för fullt. Vid Malmö C Nedre har arbetet kommit längst. Alla rulltrappor och rullramper är monterade och takkonstruktionen över de båda plattformarna är klara. Arbetet med att lägga granitplattor på plattformarna har också påbörjats. I stationen och i de olika teknikutrymmena installeras utrustning för en rad olika system, till exempel ventilation, säkerhet, brandskydd och dagvatten.

Triangeln
För några veckor sedan göts den sista delen på station Triangeln. Markytan återställs nu och senare i år kommer arbetena med stationsentréerna av glas att påbörjats. Nere i stationen har installations- och inredningsarbetena redan startat. Teknikutrymmen inreds och ovanför plattformen har en konstruktion för installationer och rökgasevakuering byggts. På stationsväggarna pågår arbetet med de ljuddämpande väggskivorna.

Hyllie
På stationstorget i Hyllie börjar nu den runda ankomstbyggnaden ta form. Stålkonstruktionen med takbalkar och bärande pelare är nästan klar och senare i vår ska taket kläs med fiberbetongskivor. Runt stationens monteras sedan glasskivor som ska fungerar som vindskydd. Nere i stationen börjar de ovala plattformshusen bli klara och på stationens väggar och i taket monteras ljudabsorbenter.

I Lockarp, där Citytunneln bygger förbindelsespår till Kontinentalbanan och Ystadbanan, är det för närvarande paus i arbetet. Alla anläggningar är färdiga i väntan på de järnvägstekniska installationerna.

Tunnlarna
Entreprenören MCG har nu helt avslutat sitt arbete med tunnlarna och Banverket Produktion har tagit över. I tunnelrören dras nu kablar och i tvärtunnlarna pågår arbete med olika tekniska installationer.

Tester
Just nu pågår tester av Citytunnelns utrustning och alla tekniska system, dels att de fungerar som de ska, och dels att de olika systemen kan kommunicera med varandra. Det handlar om elektronisk information från tiotusentals källor; till exempel olika typer av belysning, larm, pumpar, fläktar, hissar och rulltrappor.

Nya tidplanen
Förra sommaren reviderades Citytunnelns tidplan. Enligt den nya tidplanen är det nu mindre än två år kvar till invigningen i december 2010.
– Det återstår en hel del installationsarbete. Stationerna ska färdigställas och all järnvägsteknik samt spår ska läggas i tunnlarna. Dessutom ska allt testas och provköras. Men alla inblandade arbetar fokuserat och vi håller tidplanen, säger Örjan Larsson

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

I lördags var det premiär för Citytunnelutställningens informationsdagar. De som kom ställde många och nyfikna frågor om Citytunneln och om framtidens Malmö. Nästa informationsdag är den 18 april.

Linda Johnson från Malmö stad, Gatukontoret, håller föredrag.

Till lördagens informationsdag var Malmö stad och Jernhusen speciellt inbjudna. Jernhusen äger och förvaltar centralstationen som nu byggs om, bland annat med en stor glashall som blir en ny huvudentré med nedgångar till Citytunneln och den nya underjordiska stationsdelen.

Malmö stad berättade om de nya stationsområdena vid Hyllie, Triangeln och Malmö C som nu växer fram. De nya stationerna kommer innebära stora förändringar för malmöborna och många ställde frågor om allt från cykelparkeringar till bussgator.

Många var också nyfikna på själva bygget av Citytunneln och ställde frågor om byggteknik och om detaljer på de nya stationerna.

Maria Nyman från Malmö stad, stadsbyggnadskontoret, svarar på frågor.

Nästa informationsdag
Om fyra veckor, 18 april, är det en ny informationsdag i Citytunnelutställningen. Då är det Skånetrafiken och Banverket som är speciellt inbjudna. De informerar om de förändringar som väntar resenärerna efter Citytunnelns invigning i december 2010. Vilka nya möjligheter det finns för pendlarna och hur framtidens resande kommer att se ut. Banverket informerar om ombyggnaden av bangården vid Malmö Central som nu pågår.

Fyra år efter byggstart är nu betongarbetena vid station Triangeln klara. 25 000 kubikmeter betong har gått för att bygga den underjordiska stationen.

Den underjordiska stationen vid Triangeln med de två uppgångarna är en invecklad konstruktion och byggandet har varit en utmaning. Schakt för hissar och rulltrappor, ventilation och utrymmen i olika vinklar har byggts i trånga schakt och arbetet har till största del skett under marknivå.

Det sista betongarbetet vid Triangeln var en mindre gjutning i den norra stationsnedgången vid S:t Johanneskyrkan. Betongarbetena är nu i stort sett avslutade i hela projektet.

Vid Triangeln återstår dock en hel del arbete. Runt de två nedgångar pågår återfyllning och återställningsarbete. Stålspont dras upp och stödväggarna av betong kommer att bilas ner. Nere i det stora stationsrummet och i nedgångarnas olika utrymmen pågår inredning och olika typer av installationer. Nedgångarnas rulltrappor och hissar ska installeras senare i år och i tunnlarna pågår kabeldragning och tekniska installationer.

lördagar under våren satsar Citytunnelutställningen stort och bjuder in till två Öppet hus-

Två och föredragsdagar med fokus på de förändringar som Citytunneln innebär för Malmöborna och Skånes tågresenärer.

Citytunnelutställningen på Lilla Nygatan 7 i Malmö.

Den 21 mars håller representanter från Citytunneln, Malmö stad och Jernhusen föredrag i utställningen. Föredragen handlar om de nya stationsområdena vid Triangeln, Hyllie och Malmö C. Hur kommer det att se ut runt de nya stationerna, vilka blir de nya trafikstråken och kommer det att finnas plats för alla cyklar? Jernhusen, som äger och förvaltar Centralstationen Malmö, berättar om stationen som nu byggs om till en modern knutpunkt för resenärer med nya butiker, restauranger och caféer.

Förutom att lyssna på föredragen finns det gott om möjligheter att ställa frågor om Citytunnelprojektet och om Jernhusens och Malmö stads planer för framtiden.

Den 18 april är det Skånetrafiken och Banverket som gästar utställningen. De informerar om de förändringar som väntar resenärerna efter Citytunnelns invigning i december 2010. Vilka nya möjligheter det finns för pendlarna och hur ser framtidens resande ut? Banverket informerar om ombyggnaden av bangården vid Malmö Central som nu pågår.

Öppettider: 11.00 – 16.00.
Adress: Citytunnelutställningen finns på Lilla Nygatan 7, vid Gustav Adolfs Torg
 
I utställningens café kan du köpa fika och under de båda lördagarna arrangeras tävlingar med fina priser.

Idag lyftes den sista av fyra rullramper på plats vid Malmö C Nedres västra uppgångar, vid Anna Lindhs plats och Bagers plats.

En av rullramperna på väg att lyftas på plats.

Rullramperna är 45 meter långa och väger cirka 22 ton vardera. De var lite otympliga att hantera. För att kunna lyfta dem på plats användes två mobila kranar som stod på markplan och lyfte rampen genom de framtida dagsljusinsläppen vid stationsnedgångarna. Truckar nere i stationsrummet hjälpte också till att lyfta ramperna på plats. 

Rullramperna kommer ta resenärerna från den västra änden av stationens plattformar till uppgångarna vid Anna Lindhs plats och Bagers plats. Tidigare i januari monterades rulltrapporna vid den blivande glashallen som ska byggas på Malmö C..

Just nu testas de installationssystem och säkerhetstekniska system som Citytunneln är utrustad med. Samtidigt testas också det system som övervakar och styr all den teknisk utrustning som installeras i tunnlarna och på stationerna – allt från brandlarm till rulltrappor.

Testutrustningen  är en modell av verkligheten som simulerar samtliga funktioner i Citytunneln.

All teknisk utrustning och alla tekniska system som installeras i Citytunneln måste testas. Dels att de fungerar som de ska, och dels att de olika systemen kan kommunicera med varandra. När Citytunneln är i drift ska systemen dessutom kunna övervakas och styras från Banverkets driftsledningscentral. Det handlar om elektronisk information från tiotusentals källor; till exempel olika typer av belysning, larm, pumpar, fläktar, hissar och rulltrappor.

Teknikrummen vid stationerna och i tunnlarna kommer att anslutas via digitala växlar, så kallade switchar, som tar emot elektronisk information från all teknisk utrustning och skickar den vidare. Alla dessa switchar och ledningar bildar ett nätverk som kan liknas vid ett nervsystem. Om till exempel en brandvarnare ger utslag skickas informationen till dataservrar på Banverkets driftledningscentral, där operatörerna sedan agerar utifrån bestämda rutiner.

Just nu pågår den sista delen av dessa så kallade FAT-tester (Factory Acceptance Test). Nästa steg är att testa alla funktioner på plats i olika steg, SAT (Site Acceptance Test). Sista delen av dessa tester är att genomföra skarpa driftstester, vilket kommer att avslutas under hösten 2010.

Totalt kommer tusentals mantimmar att läggas på de olika testerna. I förberedelserna inför driftsättningen av Citytunneln ingår också utbildning av personalen på Banverkets driftsledningscentral, de som ska leda och övervaka trafiken i den nya tågförbindelsen.

Entreprenaden som omfattar de säkerhetstekniska systemen samt styr- och övervakningssystem utförs av EIAB, El & Industrimontage Svenska AB.

MCGs betongarbetare vid Triangeln och platschefen Frank Schrumpf tilldelas Citytunnelns sjunde arbetsmiljöpris. De får priset för sitt framgångsrika arbete vid den blivande station Triangeln. Trots hård tidspress och en mycket komplicerad konstruktion har arbetet skett nästan helt utan olyckor eller tillbud.

Triangelns betongarbetare firade arbets-miljöpriset med tårta och kaffe.

MCGs platschef på Triangeln, Frank Schrumpf, och Citytunnelns projektchef, Örjan Larsson.

Arbetsmiljöpriset delades ut vid en ceremoni på station Triangelns plattform, 25 meter under marknivå. MCGs platschef vid Triangeln, Frank Schrumpf, tog emot priset och alla betongarbetare firade sedan med kaffe och tårta.

Prismotivering:
”Arbetet med bergrummet och framförallt norra och södra uppgångarna har varit ett mycket komplicerat och tidskritiskt arbete. Noggrann planering av logistiken, gjutetapper samt samordning med andra kategorier i bergrummet har ställt mycket höga krav på personalen på plats.
Frank Schrumpf och hans team har varje dag ställts inför komplexa utmaningar till exempel transporter av varierande slag genom arbetsområdet och inne i bergrummet, ändringar av tillträdesleder, arbete på hög höjd och tunga lyft samt introducering och styrning av nya yrkeskategorier inom arbetsplatsen. 
På ett föredömligt vis har arbetena planerats och utförts med rätt kvalitet och på rätt tid utan att låta säkerheten på plats lida. Endast en olycka har inträffat inom Franks ansvarsområde under ca 250 000 arbetstimmar.”

Citytunneln arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågorna och för en god säkerhetskultur i hela projektet. När en incident eller olycka utreds söker man alltid efter den bakomliggande orsaken. På så vis drar man lärdom av de incidenter eller olyckor som eventuellt inträffar.

Som ett led i arbetsmiljöarbetet delar Citytunneln ut ett arbetsmiljöpris två gånger om året. Priset går till en enhet hos entreprenörer eller underentreprenörer som gjort en bra insats under det senaste halvåret. Priset består av 25 000 kr till arbetslaget och hjälp med att sprida eller utveckla den metod som priset avser.

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektets budget är 9,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde.

Citytunneln invigs i december 2010.

De första takbalkarna som ska bära upp det runda taket på station Hyllies ankomstbyggnad monterades på måndagen.

Den första takbalken lyfts på plats.

I förra veckan monterades de första bärande pelarna och på måndagen sattes två kraftiga tvärgående takbalkar på plats. På dessa takbalkar kommer sedan mindre balkar att monteras. Runt hela byggnaden placeras lutande stolpar som också hjälper till att bära upp det runda taket.

Själva taket blir 55 meter i diameter och kommer att bestå av ljusgrå fiberbetong-plattor. Runda ljusinsläpp i taket ger dagsljus inne i byggnaden. Runt stationens väggar löper glasväggar som fungerar som vind-skydd.

Bygget av ankomstbyggnaden ovanför station Hyllie beräknas pågå fram till maj.

Den cirkelformade stationsbyggnaden byggs mitt på den breda överdäckning som täcker stationens plattformar. Den runda byggnaden blir centrum på det blivande stationstorget i Hyllie. Inne i byggnaden finns trappor, rull-trappor och hissar som leder resenärerna ner till stationens plattformar. Trappor finns också i båda ändar av stationsöverbyggnaden.

På fredagen sattes de första rulltrapporna på plats på Malmö C Nedre. Det är två av sammanlagt åtta rulltrappor som ska ta resenärer från den nya entrébyggnaden ned till den underjordiska stationen.

Rulltrapporna som sattes på plats på fredag förmniddag är cirka 25 meter långa och 14 ton tunga. De levererades tidigare i veckan i två delar och sattes ihop på den södra plattformen inne i stationsrummet.

Att lyfta de 25 meter långa rulltrapporna på plats är ett precisionsarbete, i vissa moment är det bara några centimeters marginal.

Rulltrapporna lyftes på plats hjälp av en mobil lyftkran som stod på markytan ovanför rulltrappschaktet. På plattformen hjälpte truckar till för att skjuta trappan på plats.

De övriga rulltrapporna kommer att levereras och sättas på plats under januari. Sammanlagt ska åtta rulltrappor, fyra rullramper, tio hissar installeras i den underjordiska stationen. Det kommer också att finns vanliga trappor i den östra delen av stationen.

Grundvattnet vid Malmö C och Triangeln börjar nu närma sig normala nivåer igen. Grundvattnet har varit sänkt sedan 2005 vilket varit nödvändigt för att kunna genomföra bygget av Citytunneln.

Genom att pumpa upp grundvatten intill arbetsschakten och återinfiltrera vatten en bit bort begränsas området som påverkas av grundvattensänkningen.

Grundvattensänkningen påbörjades sensommaren 2005 i området runt Hyllie vattentorn och i Vintrie där station Hyllie och förbindelsespåret till Öresundsbanan byggts. Senare sänktes också grundvattnet runt arbetsområdena i Holma, Triangeln, Malmö C, Lockarp samt vid de 12 tvärtunnlarna och de båda angreppsschakten på Stadiongatan och Kung Oscars väg.

En återinfiltrationsbrunn på Kapellgatan intill station Triangeln. Bilden togs i juni 2005.

Över 500 brunnar
Ett nätverk med uttagsbrunnar har sett till att bygget kunnat ske i torrlagda schakt och att tvärtunnlar har kunnat tas ut. Vattnet som tagits upp har till största delen pumpats tillbaka i kalkberggrunden i så kallade återinfiltrationsbrunnar. Genom att pumpa tillbaka vattnet har grundvattensänkningarna kunnat begränsas till närområdena. Sammanlagt har drygt 500 uttagsbrunnar och återinfiltrationsbrunnar använts för grundvattensänkningen.

De två miljödomarna för Citytunnelprojektet bestämde hur stora områden som fick påverkas av grundvattensänkningar, hur mycket vatten som fick pumpas upp ur kalkberggrunden och hur mycket som skulle återföras. Domarna har krävt, något olika från plats till plats, att mellan 70 och 90 procent av grundvattnet skulle pumpas tillbaka under byggskedet, vilket också uppfyllts.

Tre bassänger i timmen
När grundvattensänkningarna var som mest intensiva pumpades cirka 1 800 kubikmeter grundvatten i timmen runt vid de olika arbetsområdena. Det motsvarar ungefär vattenmängden i tre normalstora 25-metersbassänger. Hela tiden har grundvattennivåerna och vattenflödena kontrollerats och dokumenterats i ett rigoröst kontrollsystem.

Under senare hälften av 2008 har grundvattensänkningarna successivt avslutats vid de flesta områdena eftersom de stora underjordiska betongkonstruktionerna är klara och schakten återfyllda. Vid Malmö C avslutades den sista delen av grundvattensänkningen i slutet av november och där har grundvattennivåerna redan återhämtat sig. Vid Triangeln beräknas grundvattnet nå normala nivåer i februari.

Permanent sänkning
Vid några områden kommer grundvattensänkningen även att behövas i driftskedet.Det är längs de sträckor där järnvägen går i nedsänkta schakt. Det är dels ett område som omfattar tunnelmynningen i Holma, station Hyllie samt anslutningsspåren i Bunkeflo-Vintrie, dels ett område runt förbindelsespåren i Lockarp. På dessa sträckor väger konstruktionerna så lite att de riskerar att pressas upp av det normala grundvattentrycket.

Entreprenaden som omfattar betongkonstruktionen för Malmö C Nedre och markarbetena vid Malmö C är nu helt klar.
– Entreprenören NCC har gjort ett bra jobb och överlämnande sker tre månader tidigare än den ursprungliga tidplanen, säger Bo Pettersson, projektledare för delprojekt Malmö C.

Malmö C Nedre. I stationsrummet pågår nu installationsarbete.

Entreprenaden E101 Malmö C Nedre, tunnel och ramp, omfattar själva betongkonstruktionen för den underjordiska stationsdelen, den nya Suellsbron och omfattande markarbeten. Bland annat har båda sidor av Inre hamnen har fått en ny utformning och vid den västra stationsnedgången har en ny yta skapats, Anna Lindhs plats.

Entreprenaden påbörjades på våren 2005 och det första året ägnades åt det tålamodsprövande arbetet med att identifiera, frilägga och flytta ledningar i området kring Malmö Centralstation inför schaktarbetena. Sammanlagt schaktades en halv miljon kubikmeter jord- och kalkmassor bort.

120 000 kubikmeter betong
Betongkonstruktionen byggdes sedan i ett nära kilometerlångt öppet schakt där vattnet från Suellshamnen och Inre hamnen stängdes ute med hjälp av fördämningar. Arbetet utfördes etappvis för att trafiken på Skeppsbron skulle kunna flyta på under hela byggtiden. För att färdigställa hela betongkonstruktionen har cirka 120 000 kubikmeter betong använts och 15 000 ton armeringsjärn.

Den sista gjutningen genomfördes i slutet av oktober i år då valvet till den så kallade TBM-kammaren göts.
– Arbetet med Malmö C Nedre har präglats av ett gott samarbete med entreprenören NCC. Resultatet är tekniskt sett mycket bra och arbetet har flutit på utan några stora problem. Överlämnande sker tre månader tidigare än den ursprungliga tidplanen och inom budgeten, säger Bo Pettersson.

Vid Malmö C Nedre återstår en hel del arbeten. Installationsarbetena för stationens inredning, el, dagvatten, belysning, säkerhet, hissar och rulltrappor pågår. De järnvägstekniska installationerna och spårbygge påbörjas under 2009.

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektets budget är 9,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde.

Citytunneln invigs i december 2010.

 angreppsschaktet vid Stadiongatan har arbetet med de olika installationerna inletts. Senare inleds också installationerna i angreppsschaktet vid Kung Oscars väg.

Arbetet med de två angreppsschakten vid Stadiongatan och Kung Oscars väg startade på våren 2006. I princip grävdes två smala schakt ner till 25 meters djup och en förbindelse öppnades upp mot två av de tvärtunnlar som förbinder tunnelrören längs hela sträckan.

I schakten byggdes trappuppgångar och utrymmen för teknik. De sista delarna i schakten göts i våras och nu har installationsarbetena startat vid Stadiongatan. I början av nästa år startar installationerna i angreppsschaktet vid Kung Oscars väg i Kungsparken.

Säkerhet
Angreppsschakten är en del i säkerheten som byggs in i Citytunneln. De två angreppsschakten och de tre stationerna blir vägar in i tunneln för räddningstjänsten vid en eventuell insats. Angreppsschakten är inte tänkt som utrymningsvägar.

I schakten installeras nu system för släckvatten och brandgasventilation. Ett av utrymmena ska kunna fungera som en ledningscentral under en insats och därifrån ska räddningstjänsten också kunna övervaka övriga delar av Citytunneln.

Läs mer om säkerheten i Citytunneln

Angreppsschakten vid Kung Oscars väg och vid Stadiongatan.

I dagarna göts den sista delen av den underjordiska stationsdelen vid Malmö C och det tätande betongskiktet, liningen, i station Triangeln är nu klart. De två år som återstår i projektet innebär omfattande tekniska installationer.

Under 2008 tog sig Citytunneln förbi några av projektets mest tidskritiska punkter. Den riskfyllda tunnelborrningen avslutades tidigare än beräknat och flera av de stora betongkonstruktionerna färdigställdes.

Suellsbron har öppnats för cykel- och gångtrafik.

Statusrapporten Citytunneln Mars - oktober 2008 Sista gjutningen vid Malmö C

Malmö C Nedre
Den nya underjordiska stationsdelen, är nu färdiggjuten. Nere i stationsrummet vid Malmö C pågår installationsarbetena för bland annat ventilation, belysning och dagvattenhantering. Smidesarbeten pågår för plattformstaket och konstruktionerna för rulltrappor och hissar.

Stationsbygget har också inneburit stora förändringar ovan mark, bland annat den nya Anna Lindhs plats. Platsen är nu tillgänglig för allmänheten i och med att Suellsbron öppnats för gång- och cykeltrafik.

Triangeln
Triangeln är en mycket intensiv arbetsplats just nu. Det tätande betongskiktet i stationsrummet, liningen, har färdigställts och halva plattformen är klar. Arbetet med de båda blivande stationsuppgångarna har nått marknivå. Schakt för hissar, rulltrappor och olika utrymmen har byggts. Till våren påbörjas installationsarbetena på stationen.

Alla tvärtunnlar är nu klara och nu gjuts bottenplatta och gångvägar i tunnlarna. Arbetet är helt klart i det västra tunnelröret. Efter årsskiftet startat arbetet med järnvägsteknik i tunnlarna och bygget av den högdämpade rälsen. Tekniken är unik för Sverige. Spåren gjuts in i tunnelns bottenplatta och vilar på absorberande material.

Hyllie
Vid station Hyllie byggs olika utrymmen för teknik och service samt tekniska installationer. Den cirkelformade ankomstbyggnaden ovanför spåren byggs i början av nästa år. I Vintrie läggs nu det andra spåret för anslutningen till Öresundsbanan österut.

Lockarp
Den sista bron som färdigställdes i projektet var bron för Larsbovägen i Lockarp. I byn har stora markarbeten och brobyggen genomförts för anslutningarna till Kontinentalbanan och Ystadbanan. Bullervallar och bullerskydd har byggts och järnvägsövergången där Lockarps kyrkoväg korsar Kontinentalbanan har stängts och i stället har en gång- och cykelväg under spåret byggts.

Två år kvar
En ny tidplan för Citytunneln presenterades i somras. Citytunneln invigs i december 2010, ett halvår tidigare än beräknat. De två år som återstår i projektet innebär fokus på installationsarbeten. Stationerna ska få sin slutliga utformning och inredning. System för kommunikation, säkerhet och järnvägsteknik ska byggas och spår ska läggas

Den 28 oktober är det fritt fram för gående och cyklister att använda den nya Suellsbron mellan Skeppsbron och Hjälmarekajen. Samtidigt rivs de provisoriska träbroarna vid högskolan och Bagers plats.

Anna Lindhs plats och nya Suellsbron.

Den nya Suellsbron har ingått i Citytunnelprojektets bygge av den nya underjordiska stationsdelen vid Malmö C. Den 32 meter långa bron är egentligen fyra broar; en för biltrafik, två för gående och cyklister samt en för godstrafiken på Limhamnsspåret. Godstrafiken använder sedan en månads tid bron för transporter till och från industrierna i Västra hamnen.

I och med att gång- och cykeltrafiken kan utnyttja Suellsbron igen blir också Anna Lindhs plats vid Hjälmarekajen och Bagers plats tillgängliga. Anna Lindhs plats är en helt ny yta som skapats i samband med stationsbygget. Platsen, med vacker stenbeläggning och trappor ned till vattnet, blir i framtiden en livlig mötesplats. Stationsnedgången intill kommer bland annat att utnyttjas av Malmö högskolas studenter och de som arbetar vid västra hamnens många kontor.

Den provisoriska träbron mellan Skeppsbron och Hjälmarekajen samt bron vid Bagers plats kommer att rivas. Vid Bagers plats ska Malmö stad bygga en ny bro för cyklister och gående som planeras att vara färdig 2012. Vid Bagers plats har Malmö stad också planer på att bygga ett P-garage.

I årets mätning av inställningen till Citytunneln säger nästan sju av tio tillfrågade att de har en positiv inställning till projektet. Det är en ökning jämfört med förra undersökningen. Undersökningen visar också att de som bor nära Citytunnelns arbetsplatser är mer positiva än skåningarna i genomsnitt.

Citytunneln invigs i december 2010. Ju närmare vi kommer invigningsdagen desto mer positiva tycks skåningarna bli. I årets mätning säger 67 procent av de tillfrågade att de har en positiv inställning till projektet. Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med förra årets mätning. Andelen som är negativa till projektet har mer än halverats, från nio till fyra procent.

Det finns geografiska skillnader när det gäller inställningen. Mest positiva är de som bor i Malmö, 76 procent, och de som bor i Sydvästra Skåne, 69 procent. I nordöstra och nordvästra Skåne säger 60 procent av befolkningen att de är positiva.

Nöjda grannar
I undersökningen mäts också inställningen till projektet hos de som bor eller arbetar intill Citytunnelns arbetsplatser vid Triangeln, Malmö C, och Holma/Hyllie. Där är inställningen ännu mer positiv, 83 procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med förra året.

De som bor nära Citytunnelns arbetsplatser får regelbundet nyhetsbrev om projektet och information om aktiviteter som påverkar dem på något sätt eller kan upplevas som störande. Åtta av tio känner sig välinformerade och lika stor andel tycker att informationen från Citytunneln är bra eller mycket bra.
– Projektet har sedan starten lagt ner mycket arbete på att informera grannar till våra arbetsplatser. Det är glädjande att så många tar del av informationen och att de uppfattar den som bra, säger Citytunnelns informationschef Anders Mellberg.

Citytunneleffekt
Skånes utveckling kommer att påverkas positivt av Citytunneln, det anser 80 procent av de tillfrågade i undersökningen. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med förra årets mätning.

Förtroendet för Citytunneln ökar i flera avseenden, exempelvis byggteknik, kompetens, öppenhet och när det gäller de ansträngningar projektet gör för att minska miljöpåverkan. Nio av tio, 92 procent, säger att de har ett högt eller medelhögt sammanfattande förtroende för projektet.

Undersökningen har gjorts av företaget GfK i Lund mellan 8 och 21 september. 1400 telefonintervjuer har genomförts, fördelade på 1000 personer i Skåne samt 400 boende och företrädare för företag i Malmö.

Ladda ner hela undersökningen från hemsidan. (2 MB)

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.

Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie.

Projektets budget är 9,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde.

Citytunneln invigs i december 2010.

Copenhagen Malmö Port, CMP, och Malmö stad har nu tagit över Citytunnelns område i Norra hamnen. Två miljoner kubikmeter schakt- och borrmassor har förvandlat den tidigare vattenfyllda lagunen till användbar mark.

Norra hamnen, 23 september 2008.

Norra hamnen, november 2005.

Massor från samtliga arbetsområden inom Citytunnelprojektet har tagits emot i Norra hamnen. Arbetet med att tömma lagunen på vatten och fylla den med massor har skett i etapper. En del massor, t ex lera och kalk från Triangeln och Malmö C, har lagts direkt i lagunen. Massorna från tunnelborrningen har lagts i mindre bassänger som torrlagts innan. Ovanpå borrmassorna har ett lager lermorän lagts.

Mottagningen av massor i Norra hamnen har pågått sedan byggstarten 2005 och i somras togs det sista lasset emot. Därefter har ytan jämnats till och färdigställts inför överlämnandet till CMP och Malmö stad. Sammanlagt har cirka två miljoner kubikmeter massor från bygget och borrandet av Citytunneln tagits emot.

Knappt hälften av ytan i Norra hamnen har CMP tagit över. Där ska tre nya terminaler för omlastning mellan fartyg, tåg och lastbil byggas. Den andra delen har Malmö stads fastighetskontor tagit över. Där ska ett område för logistik- och transportföretag skapas.

Av den stora lagunen som tidigare fanns i Norra hamnen återstår idag endast två mindre grunda ”gölar”. Dessa kommer så småningom att fyllas med muddermassor när CMP fördjupar hamnområdet vid de nya terminalerna och färjelägena.

På torsdagsmorgonen kördes det första godståget på det nya Limhamnsspåret mellan Malmö bangård och Västra hamnen. Det var också första tåget som passerade över den nya Suellsbron.

Det första godståget på nygamla Limhamnsspåret passerar över nya Suellsbron.

Limhamnsspåret mellan Nordmills kvarn och Malmö bangård togs bort sommaren 2005 då arbetet vid Malmö C startade. Under byggtiden har godsvagnar till och från industrierna i västra hamnen transporterats på lastbilstrailer, så kallade vagnbjörnar. Men från och med 1 oktober körs godset på spår igen. Det nya limhamnsspåret har flyttats cirka 20 meter norrut och löper nu alldeles intill Neptunigatan. Vid alla korsningar där tågen passerar biltrafik har trafiksignaler installerats.

Sedan slutet av 1800-talet har det funnits en järnväg över Inre hamnen i Malmö. Spåret västerut, förbi Västra station ut mot Limhamn, invigdes 1889. Sillabanan, som den också kallas, blev mycket populär och fraktade både folk och gods, bland annat till och från Skånska Cement i Limhamn. Idag är det endast några industrier i Västra hamnen som utnyttjar spåret.

Nu börjar tunnlarna under Malmö se ut som järnvägstunnlar. I det västra tunnelröret mellan Triangeln och Holma har gångvägar och bottenplatta för spåren gjutits. Nu startar gjutningarna mellan Malmö C och Triangeln.

Gjutningarna sker med hjälp av en mobil glidform som sakta rör sig framåt.

Nu börjar tunnlarna under Malmö se ut som järnvägstunnlar.

Nu är det andra arbeten som pågår i tunnlarna. I det västra tunnelröret pågår nu gjutning av bottenplattor och de gångvägar som ska finnas på båda sidor om spåret. Gjutningarna sker med hjälp av en mobil glidform som sakta rör sig framåt. I varje tunnelrör kör glidformen tre gånger; först gjuts bottenplattan, sedan de gångvägarna en i taget. Speciella betongbilar kör i skytteltrafik i tunnlarna och förser den mobila glidformen med betong.

En fjärdedel klar
Arbetet startade i somras och nu är den första etappen färdig, det västra tunnelröret, mellan station Triangeln och Holma. Hittills har cirka 6 000 kubikmeter använts och närmare tre fjärdedelar återstår att gjuta.

– Efter en lite trög inkörningsperiod har nu gjutningarna kommit upp i en bra takt. Varje dag gjuts mellan 200 och 300 meter. Tekniskt sett är vi också nöjda med resultatet, säger Petter Holmqvist, biträdande projektledare för Tunnlar.

Nu startar gjutningarna av den andra etappen i det västra tunnelröret, sträckan mellan Malmö C och Triangeln. Vid årsskiftet ska hela det västra spåret vara klart. Därefter kan de järnvägstekniska installationerna i tunnlarna påbörjas. Spåren i tunnlarna ska utrustas med högdämpande rälsinfästningar. Spåren med rälsinfästningar kommer att gjutas in i en betongplatta, inte vila på makadamballast som är vanligast för järnväg.